Tandvärk

Det är inte alls ovanligt att uppleva tandvärk en eller flera gånger under sitt liv. Smärta som orsakas av tand och tandkötts relaterade skador eller sjukdomar kallar vi tandvärk. Tandvärk ska alltid undersökas av en tandläkare då obehandlade problem blir med stor sannolikhet värre ju längre de fortgår. Att tanden fått sig en smäll även känt som tandtrauma kan vara en bakomliggande orsak till värken. En annan orsak är att en ny tand bryter fram något som vi kallar tandsprickning. Inflammationer är dock den vanligaste orsaken och uppstår då bakterier tagit sig in i tandens nervcentrum som vi i anatomiavsnittet lärde oss kallas pulpan. Dessa inflammationer kan bero på karies, pulpit, gingivit eller parodontit. Alla dessa orsaker till tandvärk är vanliga och tandvårdare har tränat länge på att bota dem. Efter en behandling är det dock viktigt att se över de dagliga tandvårdsrutinerna så att du kan motverka att tandvärken återkommer.

Ilningar

Ilningar kännetecknas av en intensiv men ofta kortvarig smärta i eller runt tänderna. De orsakas av kyla, värme, söta eller sura livsmedel och drycker om emalj eller rotcement slitits och dentinen exponerats. Bakomliggande orsaker kan vara kariesangrepp, trasiga fyllningar, sprickor och blottade tandhalsar. Användningen av fluortillskott kan hjälpa till att stärka exponerat dentin men kvarstående ilningar måste alltid behandlas av en tandvårdare.

Tandsten

När beläggningar och bakterier inte borstas bort eller avlägsnas med tandtråd så bildas tandsten. Det i sin tur gör att plack lättare bildas och tas det inte bort regelbundet så kan karies, gingivit och parodontit utvecklas. Tandsten kan man inte själv ta bort. Hur ofta en professionell tandrengöring bör genomföras på din lokala tandklinik varierar från person till person och kan varierar från 4 gånger per år till vartannat år. En tandhygienist ansvarar ofta för en fullständig undersökning av den orala hälsan och avlägsnar tandsten med antingen traditionella kyretter eller med trycksatt vatten.

Hål

Hål i tänderna kallar vi karies och är precis vad det mer allmänna namnet antyder, nämligen små hål etsade genom emaljytan. Det finns ett flertal riskfaktorer för karies. Vår kost är definitivt en central riskfaktor då kolhydrater som bryts ned till syror reagerar med bakterier och matrester som tillsammans bildar plack. Speciellt småätande ökar risken för karies då syrorna får mer tid att fästa och fräta på emaljen. Dålig munhygien är ytterligare en faktor då man med rätt rutin för borstning och användandet av tandtråd kan avlägsna avlagringar från tänderna innan ett syraangrepp hinner påbörjas. Fördelaktligen ska tänderna borstas efter varje måltid, men åtminstone 2 gånger per dag. Speciellt efter lunch kan tandborstning vara svårt att passa in men då kan istället ett glas vatten drickas. Vattnet hjälper att neutralisera munnens pH-värde samtidigt som matrester i stor utsträckning sköljs bort. Även vår saliv hjälper till att avlägsna matrester, neutralisera surhetsgraden och stoppa bakterietillväxten. Det i sin tur gör att muntorrhet även känt som xerestomi marginellt ökar risken för karies. Mineraler i saliv kan till och med hjälpa till att laga tidigt gångna hål. Muntorrhet kan orsakas av en del mediciner men även rökning tenderar att orsaka muntorrhet. Huvud och halscancer som kräver strålningsbehandlingar i närhet till salivkörtlarna förändrar också salivproduktionen. Åldrande och tandköttsretraktion är ytterligare faktorer som ökar risken för karies och beror på att tänderna dels slitits under en längre tid men också att tandhalsar börjar utsättas för angrepp när tandköttet förlorar sina skyddande egenskaper. Gamla fyllningar som slits skapar optimala förhållanden för bakterieansamlingar och plackbildning.

Plack försvagar emaljen och bildar slutligen hål i båda emaljen och dentinen. Det gör att bakterier kan ta sig till pulpan vilken i sin tur orsakar temperaturkänslighet, dålig andedräkt, obehaglig smak, smärta, inflammationer och försnabbad nedbrytning av tanden. Det finns olika kariesklassifikationer och typer. Initialkaries även kallat kritkaries är den första typen och den finner vi enbart på den släta emaljen vid tuggytorna och tändernas sidor. Denna typ av karies behandlas fördelaktligen med fluorbehandlingar och förbättrade tandvårdsrutiner. Den andra typen av karies kallar vi fissurer och hittar den i fördjupningar och gropar i tänderna. Den tredje typen kallar vi rotkaries som är ett kariesangrepp på rothalsen, något som kan uppstå om tandköttet dragit sig tillbaka. De två sista typerna av karies är akuta och måste ses över och botas av en tandläkare så snart som möjligt. Karies diagnostiseras enkelt av tandvårdare men ibland kan kompletterande röntgenbilder vara nödvändiga för att undersöka kariesprevalensen mellan tänderna då dessa ytor är svårare att undersöka. Kort gången kariesen behandlas i första hand med fluorlack eller en fyllning. Fyllningar appliceras genom att tandläkaren borrar bort angreppet från tanden och fyller hålet med komposit, porslin eller metallinlägg. Är dock kariesangreppet stort och når ned till pulpan kan en rotfyllning krävas, detta innebär att pulpan avlägsnas och ersätts med en fyllning. I värre fall kan en krona behöva göras, denna designas efter den del av tanden som måste avlägsnas på grund av skadorna kariesen orsakat. I fall där inte tanden är stark nog att återbyggas kan en tandutdragning vara nödvändig. För att undvika att de kvarvarande tänderna rör sig sätts oftast ett implantat in som ersättning för den utdragna tanden. Frånses behandling så kan smärtor uppstå, karies spridas till andra omkringliggande tänder, tänderna kan spricka och bakterierna kan dessutom angripa tandköttet samt käkbenet.

För att förebygga karies kan vi generellt ha som mål att försöka avlägsna bakterier rutinmässigt och då är den dagliga tandvården mycket viktig. Fluor har visat minska risken för kariesangrepp. Fluor kan antingen appliceras som en lack eller gel av din tandläkare vid behov men annars kan en fluorhaltig munskölj eller drickandet av det offentliga fluorhaltiga kranvattnet hjälpa. Nya fräscha tandborstar är effektivare än slitna. I regel bör tandborsten bytas ut var tredje månad men ser du att den slits snabbare kan bytet ske oftare. Kosten är som nämnt mycket viktig och att undvika livsmedel med mycket socker och stärkelser är ett nödvändigt mål. Chips, godis, kaffe och te med socker bör undvikas eller åtminstone begränsas till ett tillfälle per vecka.

Frätskada

En frätskada kallar vi erosion och innebär att tandens emailjskydd försvunnit på grund av syraskador som uppkommit efter att sura livsmedel och drycker konsumerats eller som följd av sura uppstötningar och kräkningar. Effekten påverkas av hur länge syran är i kontakt med tänderna samt hur ofta tänderna utsätts för angreppet. Syrors surhetsgrad mäts med något kallat pH-värde, i all enkelhet kan man säga att ju surare något är desto skadligare är det. Gränsen för ett skadligt pH-värde dras vid 5,5 och ju lägre värdet sjunker desto sämre är syran för tänderna. Upplösningen av emailjen kan vidare påskyndas av felaktig borstning och muntorrhet.

Som tur är skyddas tänderna i regel av vårt saliv som balanserar munnens pH-värde genom att neutralisera syror. Processen tar runt en halvtimmes tid men kan påskyndas om man dricker en neutral dryck så som mjölk eller vatten. Det blir snabbt tydligt hur viktigt det är att undvika eller åtminstone begränsa sur kost. Några bra råd som man bör följa är att sur konsumtion bör tidsbegränsas, att småäta är det värsta man kan göra då neutraliseringsprocessen kontinuerlig avbryts. Läsk och juicer dricks fördelaktligen med sugrör. Avvakta med att borsta tänderna minst en timme efter att du ätit något surt eller kräkts. Symptomen som frätskador kan ge upphov till är smärtor och ilningar vid konsumtion av varma och kalla drycker samt vid tandborstning. Upplevs dessa symptom kan konsekvent undvikande av sur mat och dryck stoppa vidareutvecklingen av frätskadorna. Att besöka en tandläkare är nödvändigt om smärtorna kvarstår, i dessa fall kan fluorbehandlingar och kompositfyllningar hjälpa.

Tandrotsinflammation

Tandrotsinflammation eller som tandvårdare brukar säga; pulpit, innebär att en tands rot bryts ned efter att ha skadats. När hela nerven brutits ned på grund av komplett avsaknad av blodtillförsel kan en rotspetsinflammation uppstå. En rotspetsinflammation kan även uppstå efter en rotfyllning. Det finns i dessa fall risk för att en tandböld uppstår som i sin tur kan leda till mycket allvarliga komplikationer. Det är därför viktigt att en tandläkare får se över tänderna i dessa akuta fall. En röntgenbild kan tas för att se över läkningen och vid behov kan ytterligare behandlingar ges för att bota inflammationen. Vanliga bakomliggande orsaker till pulpit är karies och tandtrauman och man märker ofta av pulpit då smärta är ett vanligt symptom. Visserligen kan ibland också ingen smärta kännas så det hela är en relativt komplicerad fråga och kräver god uppmärksamhet från tandvårdare vid dina regelbundna undersökningsbesök.

Tandköttsinflammation

Tandköttsinflammation kallar vi gingivitis och är då tandköttet blivit inflammerat. Inflammationen uppstår ofta längst tandköttskanten och beror på dålig munhygien då bakterier inte avlägsnas från tänder och tandkött. I ett tidigt skede har plack och tandsten bildas. Bakterier och avlagringar orsakar därefter fickor mellan tänderna och tandköttet. Och, det är slutligen dessa fickor som inflammeras. Symptom som kan påvisa en inflammation är svullnader, ömhet, att vävnaden förlorar sin stramhet och blödande tandkött vid tandborstning eller tandtrådsanvändning. Tandköttsinflammationer behandlas i de flesta fall enkelt genom en förbättrad tandvårdsrutin men kan också kräva att tandsten och plack avlägsnas professionellt av en tandhygienist. Bibehålls sedan god munhygien så går sjukdomen över efter ett par dagar. Det är viktigt att fortsätta ta hand om tänderna och tandköttet så att inflammationerna inte återkommer. Skulle behandling utebli kan inflammationen leta sig ned till käkbenet och därefter leda till tandlossning.

Tandlossning

Tandlossning benämner vi med namnet parodontit och är en kronisk sjukdom som orsakats av att de vävnader som håller fast våra tänder långsamt brutits ned på grund av inflammationer i tandköttet och käkbenet. Dessvärre kan man inte bygga upp dessa fästen igen även om man kan förhindra vidare nedbrytning genom att bibehålla god munhygien. En tandhygienist kan undersöka djupet på tandfickorna och på så vis i ett tidigt skede upptäcka om tandköttet och underliggande vävnader skadats. Om parodontit börjar utvecklas är det ytterst viktigt att en tandläkare noggrant avlägsnar plack, tandsten, rengör rotytorna samt eventuellt opererar tandkött och tandfästen. Därefter är det av största vikt att en god tandvårdsrutin bibehålls. Har tandlossningen resulterat i att tänder faktiskt lossnat kan implantat och proteser vara nödvändiga för att bibehålla tändernas position och bettets funktion. Det du kan göra själv för att minska risken för tandlossning är att undvika rökning och stress samtidigt som en god munhygien uppehålls och immunförsvaret bibehålls starkt. Dessvärre har åldrande, diabetes och arvsanlag också stor påverkan på fortskridandet av tandlossning.

Tandskador

Tandskador kan innebära att en tand slås ut, slås in i käkbenet, går av eller sitter löst. Inträffar en sådan skada ska en tandläkare uppsökas akut, vård inom en halvtimme är väldigt viktigt för bästa chans att tanden ska överleva och kunna sättas tillbaka. Har en permanent tand slagits ut så är det viktigt att försöka hitta den. När du hanterar tanden är det viktigt att hålla i den vita delen det vill säga kronan och inte den röda delen som är tandens rot. Därefter är det absolut bäst om tanden kan förvaras i munnen fram tills tandläkarbesöket. Andra bra alternativ är att förvara tanden i mjölk. Detta hjälper att bevara tand och rotcellerna så att tanden kan åter fästas. Mjölktänder sätts normalt inte tillbaka då det kan skada de kommande permanenta tänderna, en tidigt utslagen mjölktand kan däremot samtidigt påverka bettets utveckling. Av denna anledning är det ytterst viktigt att arbeta proaktivt bland annat genom att barnen använder sig av rätt skyddsutrustning när de leker och sportar då risken för tandtrauman är förhöjd vid dessa tidpunkter. Slås en permanent tand in i käkbenet är det viktigt att få akut vård. Det samma gäller för mjölktänder, i sådana fall finns också en risk för att de underliggande permanenta tänderna tar skada. Slås en tand lös är chanserna goda att den naturlig växer fast igen, det är dock viktigt att kontakta en tandläkare som kan ta röntgenbilder och undersöka käkbenet, roten och tanden i sig. Slutligen kan en tand slås av, något vi kallar en tandfraktur. Detta kan vara mycket smärtsamt om pulpan utsatts för skada. Denna sorts skada ska alltid ses över av en tandläkare.

Sprickor

Sprickor i tänder även kallade infraktioner kan uppstå i helt friska tänder även om det är ovanligt. Normalt är det kindtänderna som spricker då tuggtrycket mot dem är högt. Sprickor uppkommer lättare i tänder som tidigare lagats, exempelvis med en fyllning eller krona. Man upptäcker sprickorna antingen genom visuell observation, plötslig överkänslighet mot kyla eller smärta vid tuggning som orsakar att sprickan växer och pressas ihop vilket i sin tur påverkar pulpan. Märker du av dessa symptom är det ytterst viktigt att kontakta en tandläkare då sprickor inte läker med tiden, istället finns en risk för ytterligare komplikationer. Behandlingen innefattar vanligtvis att en kompositfyllning eller krona görs. En rotfyllning kan också vara nödvändig om roten är skadad, detta hindrar bakteriella inflammationer. I vissa fall kan man behöva dra ut tanden.

Tandgnissling och pressning

Tandgnissling kallar vi även bruxism, det är en relativt vanlig sjukdom som innebär att man gnider och pressar samman tänderna. Gnisslandet kan förekomma både under dagarna men även i sömnen. Detta leder i sin tur till att tuggytorna slits ned och att tänderna blir överkänsliga, men man kan även uppleva smärtor i käkarna eller huvudvärk. Stress, sjukdom och medicinsk biverkning är vanliga orsaksfaktorer till tandgnissling. Tandgnissling och relaterade symptom kan behandlas på olika vis beroende på den bakomliggande orsaken och hur pass allvarliga symptomen är. Rörelseövningar kan hjälpa käkmusklerna att slappna av och över tid är möjligheterna goda att bota tandgnissling och pressning om träningen görs kontinuerligt. Bettskenor får inte tandgnisslingen att upphöra men kan vara till stor hjälp då slitage och tandskador kan förhindras.