Tandhygienistprofessionen är i konstant förändring och det ställs allt högre krav på den moderna tandhygienisten. Utvecklingen har tveklöst accelererat den senaste tiden tack vare tillgängligheten på information och att människor på så vis blir mer medvetna.

Både information och missinformation når lättare ut till allmänheten genom media. Tandvården har dock hittills inte kommunicerat speciellt mycket lärorik information om tandhälsa på tv, i sociala medier och ute på allmänna platser. Istället har information om tandvård huvudsakligen kommunicerats i form av marknadsföring för tandblekning med stöd från kändisar och influencers. Tyvärr har faktiskt oftast populära influensers (som styrs av pengar) störst räckvidd. Detta skapar en risk för överdriven fokus på ”whitening” produkter istället för fakta som bygger hälsolitteracitet. För att vi ska lyckas nå målen för tandvård måste istället professionell, forskningsbaserad tandhygienistinformation bli mer vanligt digitala medier. En viktigt anledning till detta är att barns beteenden och preferenser etableras i en ung ålder. Samtidigt spenderar barn mer tid med digitala medier. Vi har gjort vissa framsteg med animerade instruktioner, sånger, tandvårdsfakta i barnprogram etc, men utbildning i media har ännu inte nått sin fulla potential.

Tandhygienister skulle kunna samarbeta mer aktivt med programproducenter. Detta skulle bli ett bra komplement till lektioner om tandvård och den orala hälsan i skolor, exempelvis som en del av biologilektionerna. Utbildning i skolor är fortfarande nödvändigt då information i medier är svår att individanpassa. En del av denna insikt är vikten av att ha kulturella kompetenser för att förstå hur olika människor tar till sig budskapen och på vilken nivå utbildningen ska läggas. En annan viktig aspekt att betänka är att inte alla konsumerar digitala medier, så hur når vi ut till hela befolkningen? I dessa fall kan närvaron i busskurer vara en del av lösningen. Sådana kampanjer kan innefatta att ha affischer med informativ text om t.ex. 2-2-2-2 metoden.

En annan sida av de ökade kraven på tandvården för att nå målen grundas i att äldre behåller sina tänder längre vilket ökar restorationskraven. Men även nya hjälpmedel (greppförstorare, specialtandborstar mm.), nya metoder för inlärning, nya lösningar för besök och transport utvecklas. Fortsatt utbildning av yrkesverksamma och förbättringsarbeten på kliniker är därför av största vikt.

Det är nödvändigt att jobba mot flera globala och nationella mål samtidigt på ett effektivt sätt. Tillexempel bör tandhygienister arbeta hälsofrämjande både för patienten och för sig själv. En patientinriktad intervention kan vara profylaktiska lektioner för många barn samtidigt eller besök på äldreboendeför att hålla lektioner om den orala hälsan samt snabbt screena alla barn och äldre. Lektionerna kan även spelas in och läggas upp på Youtube vilket ytterligare ökar budskapets räckvidd. Under screeningen bör tandhygienisten arbeta ergonomisk vilket i sin tur tillåter hen att jobba längre och sjukskrivningar kan undvikas.

En viktig insikt i arbetet mot målen kretsar kring tandhygienistens breda roll i påverkan av riskfaktorer för att främja människors orala hälsan. Tandhygienister bör vara med och utveckla förbättringsarbeten på kliniken så att servicen till patienterna och det egna dagliga arbete förbättras. Projekten bör baseras på den senaste evidensbaserade informationen tillgänglig. Tandhygienister kan även engagera sig i volontärarbeten, exempelvis genom uppsökande tandvård på landsbygden (bedriva tandvård från en tandvårdsbuss för att nå ut till speciellt utsatta grupper), och anordna studiebesök till kliniken. De kan också medverka i initiativ för att sprida forskning och hjälpa u-länder att bygga upp sin tandvårdsinfrastruktur. Miljöfaktorer som handlar om familjen kan tandhygienister också påverka, bland annat genom att utbilda föräldrar, ställa krav på att politiker inför striktare restriktioner för socker i barnmat och försäljning av ohälsosam och sockerrik kost i och kring skolor samt arbetsplatser, ökar tillgången till hälsosamma mat, och uppmuntra till ett aktiv liv med träning.

Företag och a-kassor skulle kunna erbjuda fler semesterdagar till de anställda som sköter sin tandhygienists rekommendationer. Andra incitament är lön under tandvårdsvistelser eller att företag betalar för de produkter som tandhygienisten rekommenderat. Ur ett risk-behaviour perspektiv kan tandhygienister stödja företag som tillverkar och säljer sockerfria produkter, tydliga varningar om socker på produkternas förpackningar och i reklam, samt utbildar folk i hur man konsumerar produkten på ett optimalt vis. Exempelvis, konsumera sötsaker snabbt och hjälp till att neutralisera pH-värdet i munnen med ost/mjölk eller vatten, undvik småätande etc. Resultatet blir en mer jämlik tandvård, tandhälsan förbättras i befolkningen, livskvalitén höjs, tandvården blir mer lönsamt och statens kostnader kan sjunka på sikt.

En reaktion på “Tandhygienistens roll i arbetet mot de globala målen för tandvård

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.