Förändringar av tandmorfologin och käken är viktiga element i utvecklingen av den moderna människans bett. Detta är en utveckling som påbörjades bland pansarfiskar för mer än 400 miljoner år sedan. De sedan länge utdöda pansarfiskarna var nämligen de första djuren med en käke. Forskning har visat att deras tänder var fästa i käkbenet, precis som hos nutida benfiskar, landdjur och människor. Människans käk och tandutveckling är troligtvis också därför mer linjär än vad man tidigare kanske har trott till skillnad från exempelvis nutida hajar vars tänder är fästa vid huden och vars tandväxling baseras på nya tandrader som växer inifrån munnen och gamla tänder som naturligt lossnar från den yttersta och äldsta tandraden. Människan har jämförelsevis tandanlag som växer inifrån käkbenet där de nya permanenta tänderna tar de gamla mjölktändernas position.

Tänder har hittills hjälpt oss förstå en mängd aspekter av vår evolution. En anledning till att forskare ofta använder tänder är att de är lättillgängliga. Tänder bevars mycket väl i fossiler då de är motståndskraftiga mot nedbrytning i och med att de är små och mycket mineraliserade. Tänder bevarar också väl information om den egna utvecklingen, kemin och patologin.

Ett av de viktigaste fynden är faktumet att våra tänder är anpassade för en diet som skiljer sig mycket från den vi äter idag. Under merparten av människans evolutionära historia har huvudsakligen mat som jagats eller samlats in konsumerats. Sådan mat skiljer sig mycket från de söta och bearbetade livsmedel vi idag äter. Våra tänder är alltså inte utvecklade för dagens kost vilket också är en stor anledning till de problem vi idag upplever. Karies och plackrelaterade problem har ökat på grund av socker samtidigt som tänder blir allt mer snedställda på grund av att våra mjuka dieter inte stimulerar käkens tillväxt. Detta i sin tur har lett till ett ökat behov av att laga hål i tänder, tandreglering och kirurgisk borttagning av visdomständer. Det är nämligen just våra tredje molarer, vanligtvis kända som visdomständerna, som påverkas av den understimulerade tillväxten av käkbenet. Sådan information är viktig för exempelvis tandhygienister då det ger oss en bättre insikt i varför tänder och bett ser ut som de gör, hur vår diet påverkar oss och vad potentiella lösningar kan vara på de problem vi upplever idag.

Andra lärdomar från arkeologisk forskning kretsar kring möjligheten att datera åldern på tänder eller kartlägga dieter genom analys av mikroskopiskt slitage på tuggytorna på tänder. Vad gäller fossiler så kan tänders kemiska sammansättning i form av stabila isotoperna och spårämnena i de fossiliserade tänderna ge oss insikt i hur människans diet utvecklat genom tiden och i olika geografiska områden.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.